Fylltrattar, knôvvelpeckar och alla andra- hur gör du som arbetsgivare?

Fylltrattar, knôvvelpeckar och alla andra- hur gör du som arbetsgivare?

Anna Sjöström, även kallad Promilletanten, och jag hade världspremiär på föreläsningen ”Fylltrattar, knôvvelpeckar och alla andra- hur gör du som arbetsgivare?”, på Företagssalongen i Karlstad den 25 januari 2024.

Vad pratade vi om?

Jo, just fylltrattar, knôvvelpeckar och alla andra som finns i en organisation. Vad gör du som arbetsgivare om det inte fungerar med din medarbetare?

Frågan om alkohol är känslig, till och med känsligare än självmord. Eller psykologiska olycksfall som jag fördrar att kalla den katastrof det är när någon tar sitt liv. Anna har arbetat med beroendefrågor, främst alkohol, de senaste 30 åren och möter så mycket motstånd.

Men inte i Karlstad! Vi fyllde lokalen med förväntansfulla åhörare och fick fin respons efteråt.

”- Vad skönt det är att lyssna på dig. Din föreläsning är ju helt fri från pekpinnar!”

Under de 20 minuter vi hade på oss lärde Anna ut den enkla formeln om hur du kan dricka smartare:

0, 3, 4, 10

Om du vill gardera dig från all form av ohälsa kopplad till alkohol, ja då är det 0 som gäller. Det vill säga 0 enheter. En enhet är ett litet glas vin (12 cl), en 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

Är du kvinna och är som Anna och mig- du gillar att dricka alkohol, då kan du dricka 3 enheter per tillfälle.

Är du man och är som oss? Ja, då kan du dricka 4 enheter per tillfälle.

10 är det gemensamma. Varken kvinnor eller män ska dricka mer än 10 enheter i veckan.

Enkelt- eller hur?

Vad är då en knôvvelpeck? Jo, det är en person som av olika anledningar inte fungerar på arbetet. Det är en person som krånglar helt enkelt. Inte sällan är det nån form av ohälsa som ligger bakom att det krånglar. Anna sa tydligt på föreläsningen: ” Om du misstänker att din medarbetare dricker för mycket så gör hen det.” Lita på din känsla, oavsett om den sitter i magen eller nån annanstans. Ta kontakt med medarbetare och lyft din oro. Jobbigt? Ja, troligen, men så mycket enklare att agera tidigt än för sent.

Gemensamt för fylltrattar ock knôvvelpeckar är att du som arbetsgivare behöver agera tidigt när du märker att något inte stämmer. Du behöver boka in ett möte med medarbetare, dokumentera mötet och följa upp. Oavsett orsak.

Mitt mantra ”Våga fråga! Våga lyssna! Våga agera!” Gäller oavsett ämne.

Så kom ihåg:

  • 0,3,4,10
  • Agera tidigt!
  • Dokumentera!
  • Följ upp!
  • Ta hjälp av en expert när du behöver!

Vill du veta mer om hur du kan arbeta för en hållbar hälsa? Kontakta mig och Anna. Vi kan hjälpa till med fylltrattar, knôvvelpeckar och alla andra i din organisation.

Läs mer om Anna Sjöström på :https://promilletanten.se/

Fotograf: Iselin Sundberg

Gör dig en bra dag!

Varför jag inte vill använda ordet SJÄLVMORD.

Varför jag inte vill använda ordet SJÄLVMORD

Det finns flera anledningar till att jag vill förändra språket kring när en människa inte orkar leva längre.

Idag finns det tre ord för samma katastrof:

Självmord

Suicid

Psykologiska olycksfall

 

Varför jag framförallt ogillar ordet självmord är att ordet innehåller en brottslig handling.

Det är inte brottsligt att ta sitt liv, det är inte ett mord.

Sedan 1856 är det inte olagligt att ta sitt liv i Sverige.

1908 avskaffar Svenska kyrkan föreskriften att självmördare ska begravas i stillhet, utan klockringning och på en avskild plats på kyrkogården.

Det finns inget förebyggande i ordet självmord, bara en negativ ton.

Att säga- begå självmord blir därför i mina öron helt fel.  Det är inget brott att ta sitt liv. Det är dags att vi börjar använda andra ord och uttryck.

Suicid är ett bättre ord än självmord. Suicid kommer av det latinska ordet suicidium och är sammansatt av sui som betyder själv och caedere som betyder döda. För mig är suicid ett mycket bättre ord än självmord om än lite för kliniskt.

Jag önskar att vi istället använder begreppet psykologiska olycksfall.

En av anledningar till varför jag föredrar det uttrycket är att det tar bort skulden från den som dog och oss som blir kvar. Jag har mött så många efterlevare, människor som mist någon på detta sätt, som tackat mig för att de fått ett annat ord för den katastrof och förlust de drabbats av.

Ordet förklarar även vad det är- en serie händelser eller omständigheter, fysiska och/eller psykiska, som blir för tunga. Som leder fram till en katastrof.

Begreppet blir mer handlingskraftigt. Vi kan med små insatser förhindra en olycka. Samhället- det vill säga oss alla, du och jag, organisationer, myndigheter och alla som är en del av samhället kan göra skillnad.

Det finns till och med en lag som säger att kommuner är skyldiga att förebygga olyckor- (Lag 2003:778 om skydd mot olyckor).

Om vi ser denna katastrof som ett psykologiskt olycksfall, kan vi som sagt ta bort skulden från livskämpen, att det inte är ett val utan det är en situation som människan behöver hjälp att hantera.

Jag tar med Jan Beskows ord, den framlidne suicidforskarens ord:

”Faktum är att människan utstår nästan vilken plåga som helst för att få vara kvar i livet. Kroppen vill leva men kognitionerna, det vill säga varseblivningar, bilder, minnen, tankar, problemlösningar med mera, vet inte alltid hur det ska gå till.”

Vi kan med ökad kunskap och mod, genom att bygga säkra miljöer, förhindra att människor försöker eller tar sitt liv. Vi kan genom att bygga vårt samhälle smartare, utrusta våra vårdinstanser med inredning som inte gör det möjligt att skada sig, förhindra att människor försöker eller tar sitt  liv.

Vi har en nollvision för suicid. Den antogs 2008.

”Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord. Regeringen har som vision att ingen ska behöva ta sitt liv.”

(Nationellt program för suicidprevention, antaget av Sveriges riksdag 2008)

Till skillnad från Nollvisionen för att ingen ska skadas eller dödas i trafiken utsågs ingen ansvarig myndighet och det avsattes heller ingen budget.

I en artikel från 4 maj 2017 på SVT.se sa Jan Beskow följande:

”2015 fick Folkhälsomyndigheten uppdraget att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. De fick 5 miljoner kronor per år för att genomföra detta.

– De pengarna räckte bara till personal och ingen forskning, säger Jan Beskow.

Dessa pengar utökades i december 2016 och regeringen tillsatte då 35 miljoner kronor, varav 15 miljoner går till organisationer i civilsamhället.

– Det är jättebra men det är fortfarande alldeles för lite. Trafikverket gör till exempel av med över 100 miljoner kronor varje år, säger han och hänvisar till deras nollvision.”

Min förhoppning är att Regeringen antar en ny nollvision- en kraftfull vision utan ordet självmord.

Så nu vet du varför jag inte vill använda ordet självmord. Du och jag kan förhindra att en människa försöker eller tar sitt liv. Ord kan rädda liv. Tillsammans med kunskap och mod.

Våga fråga. Våga  lyssna. Våga agera.

Fotograf Sofia Röjder.

 

Social innovation mot självmord. Social innovation för att förhindra psykologiska olycksfall.

Social innovation mot självmord. Social innovation för att förhindra psykologiska olycksfall

Social innovation mot självmord. Social innovation för att förhindra psykologiska olycksfall.

Fördelen av att älska att nätverka- älska är ett stort ord- men jag älskar verkligen kraften i att nätverka och träffa andra som vill göra världen lite bättre.

Tack vare att jag är född nyfiken och tar kontakt med nya personer som på ett eller annat sätt kan berika mitt liv har jag träffat Susanne Tell, Filippa Gagnér Jenneteg, Andreas Stjärnhem och Cherin Nilsson.

Sen torsdag den 9 maj 2019 är jag projektledare för en social innovation mot självmord. För att förhindra psykologiska olycksfall. Vi ska göra Susanne, Filippa och Jan Beskows bok ”Handbok till livskämpar” till en digital livräddare.

Tillsammans med Sticky Beat utvecklar  vi just nu en kostnadsfri app för att förebygga suicid eller psykologiska olycksfall som jag föredrar att kalla denna katastrof. Genom att ge människor själva verktyg och metoder för att ta sig an sin problematik. Den blir en digital upplevelse av den samlade information om suicid prevention som finns i boken ”En handbok för Livskämpar” som är skriven av två folkhälsovetare – Susanne och Filippa och en professor emeritus i psykiatri- Jan Beskow.

En av de största samhällsutmaningarna vi har i Sverige idag är suicidfrågan. Cirka 1500 människor dör årligen och mörkertalet av påverkade anhöriga är ännu större. Vi pratar om minst 15 000 människor som blir efterlevande.

En av orsakerna till att problematiken är så utbredd, är att ämnet både är och har varit otroligt stigmatiserat. Bland annat på grund av de allvarliga konsekvenser som kommer av felsteg eller oupplysta handlingar, vilket då istället ofta leder till att ​ingenting​ görs istället.

Social innovation behövs därför här av just den anledningen. Social innovation mot självmord. Fler behöver veta och förstå vad det här handlar om och hur stor skillnad vi skulle kunna göra för fler när vi inser att vi allihop har möjlighet att hjälpa till. Varje människa är unik, precis som deras problematik. Ska man ge folk verktyg för det, så behöver den vara personifierad. Den behöver prata med inte till. Den behöver vara den som finns där när systemet inte räcker till.

Från Svd den 9 maj:

”Socialstyrelsen ska de kommande fyra åren få totalt elva miljoner kronor för att ta fram och sprida kunskap om suicidprevention till de aktörer som kan tänkas möta människor med så allvarlig psykisk ohälsa att det finns risk att de tar sina liv.

– Meningen är att Socialstyrelsen ska jobba med det här fram till 2022. De ska ta fram kunskapsunderlag men också sprida den kunskapen till hälso- och sjukvården och socialtjänsten under de kommande åren, säger socialminister Lena Hallengren (S).”

Läs hela artikeln: Regeringen vill öka kunskapen

11 miljoner är bättre än 0 miljoner men det är verkligen helt sjukt att det inte satsas mer. 4 människor dör varje dag.

Jag var i P 4 Värmland på fredagsmorgonen och tyckte till om detta och informerade om vår app.

Lyssna gärna:

Ny app mot suicidtankar

1:15 in i programmet kan ni höra inslaget. P4 Värmland morgon 190510

Vi vet inte HUR vi vet bara ATT denna app ska finnas i telefoner runt om i Sverige så fort det bara går. Vi jobbar nu på att hitta finansiärer till detta. Vi kommer ansöka om medel från fonder och stiftelser, crowfunda, ta emot sponsring och ha mottot- Många bäckar små!

Vill du vara med? Varmt välkommen att höra av dig! marie@niljung.se eller ring! 0703357719

https://www.linkedin.com/feed/update/urn:li:activity:6532951266304249856