28 april- världsdagen för arbetsmiljö.

28 april – världsdagen för arbetsmiljö

Varje år, den 28 april, uppmärksammas världsdagen för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen runt om i världen.

”Det förebyggande arbetet måste utgå från förhållande på den enskilda arbetsplatsen. Det är oacceptabelt att jobbet gör oss sjuka eller leder till skador, i värsta fall med dödlig utgång. Alla har rätt till en sund och säker arbetsmiljö. Vi ska hålla i ett allt längre arbetsliv- det tjänar alla på.” Skriver Erna Zelmin- Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket i DN den 28 april.

Läs mer:

Arbetssjukdomar som stress dödar fler än arbetsolyckor

Alla förlorar på farliga arbetsmiljöer

Stressen ökar i hela vårt samhälle. Det börjar redan i förskolan. Fortsätter i grundskolan, gymnasiet, högskolestudier och i arbetslivet.

Stress i sig är inte farligt- det är bristen på återhämtning som kan bli skadlig. Oavsett ålder behöver vi mat, sömn och motion. I lagom dos. Och återhämtning.

Vad är det då som är så svårt att förstå? För mig och alla andra?

Att det inte är hållbart med att köra på som vi gör? Att vi behöver hitta vår egen återhämtning? Vad som är återhämtning för mig är ju inte densamma för mina barn eller någon annan. Att en stressad hjärna och kropp riskerar att göra misstag som kan leda till döden. Att stress kan leda till psykisk ohälsa som kan leda till döden.

Arbetsgivare är ytterst ansvariga för arbetsmiljön på våra svenska arbetsplatser. Kring detta finns inget att diskutera men vi har ALLA ett ansvar. Vi är varandras arbetsmiljö. På förskolan, skolan och på arbetsplatser.

Som med allt annat i livet börjar det med mig. Och dig. Det handlar om ansvar. Jag kan inte förändra någon annan men jag kan förändra mig och mitt beteende. Jag behöver ta mitt eget ansvar. Du behöver ta ditt ansvar. För ditt liv. Arbetar du som chef eller ledare måste du ta ansvar. Du ska följa arbetsmiljölagen och föreskrifter.

Behöver du hjälp? Tjänster

Jag arbetar med psykisk hållbarhet och livräddning. För min och andras skull.

Hur kan vi förhindra den berömda väggen?

Varför ska du jobba med OSA? och vad är det…

Hur kan vi förhindra den berömda väggen?

Hur kan vi förhindra den berömda väggen?

Utmattning. Utbränd. Gå i väggen.

Alltfler svenskar drabbas av utmattningssyndrom eller utmattningsdepression.

En del drabbas av utmattningssyndrom medan andra även kan få utmattningsdepression, det vill säga en samsjuklighet med depression.

Längre ner i bloggen har jag länkar där du kan läsa mer om utmattningssyndrom och depression.

FÖREBYGGA STRESSRELATERAD OHÄLSA

Det finns olika sätt att arbeta förebyggande mot stress och utmattning.

Ett sätt är att ta tillvara på kraften med att reflektera tillsammans med kollegorna. När jag arbetade i Arvika kommun var vi med i ett projekt där vi använde metoden: ”Reflekterande kollegiala samtalsgrupper”.

Ulla Peterson är universitetslektor vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap på Linnéuniversitetet och har tagit fram metoden.

Metoden går ut på att en grupp kollegor träffas tillsammans med en samtalsledare under 2 timmar under en 10 veckors period. Deltagarna får tid och möjlighet att:

  • Reflektera kring stress och utmattning, utifrån den egna situationen.
  • Utbyta erfarenheter med kollegor från olika arbetsplatser.
  • Ge och ta emot stöd och uppmuntran.
  • Arbeta med individuella mål och hitta nya strategier för att hantera stressande situationer.

Kollegorna bidrar också med förslag på hur man kan förebygga stress och utmattning, på individ- och organisationsnivå.

Läs mer om reflekterande kollegiala samtalsgrupper på Suntarbetsliv:

Grupper testar metod mot stress

Arvika kommun testar kollegiala samtalsgrupper

Kollegiala samtalsgrupper minskade stressen

Niljung erbjuder Reflekterande kollegiala samtalsgrupper, hör av dig så kan jag berätta mer om hur vi lägger upp det.

Att lära sig mer om utmattningssyndrom är ett bra första steg för att förhindra att man drabbas. Det gäller både ledare och medarbetare. Det handlar om att se tidiga signaler och göra tidiga insatser. Det handlar om att ha balans. På jobbet och i livet. Lättare sagt än gjort.

Arbetsgivare är enligt arbetsmiljölagen skyldig att förebygga ohälsa och olyckor.

Läs mer om att Arbetsmiljöverket kommer att granska nära 2000 arbetsplatser i år för att arbetsgivare ska förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa.

Ökade insatser för att förebygga psykisk ohälsa

Lite kort information om vad utmattningssyndrom är kommer nedan.

Utmattningssyndrom enligt 1177:

Utmattningssyndrom innebär att du har flera olika kroppsliga och psykiska besvär som beror på långvarig stress eller andra svåra påfrestningar.

Trötthet och sömnproblem

  • Du har ingen energi och upplever en stor trötthet som inte går att vila bort.
  • Du känner dig utmattad.
  • Du har svårt att somna på kvällen eller vaknar många gånger under natten.

Känslomässiga symtom

  • Du är lättirriterad, orolig och nedstämd.
  • Du har ångest

Tankemässiga symtom

  • Du glömmer saker och har svårt att koncentrera dig.
  • Du har problem med att planera och genomföra uppgifter.

Kroppsliga symtom

  • Du har fysiska besvär som hjärtklappning, yrsel och värk.
  • Du är väldigt känslig för ljud.
  • Du kan få olika typer av besvär från magen och tarmarna.

 

Läs mer om utmattning och stressrelaterad ohälsa:

1177- utmattningssyndrom

Hjärnfonden

Mind