Psykisk hälsa på jobbet - arbetsgivarens ansvar och de små sakerna som gör skillnad

Psykisk hälsa på jobbet - arbetsgivarens ansvar och de små sakerna som gör skillnad

Den 10 oktober är Världsdagen för psykisk hälsa. En dag som påminner oss om vikten av att förebygga psykisk ohälsa. Men också om något annat: Vad är det som får oss att må bra?

På våra arbetsplatser handlar det om hur arbetet organiseras, om arbetsbelastning, tydlighet och återhämtning. Men också om gemenskap, att bli sedd och de små sakerna vi gör för varandra varje dag.

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. Men vi är alla en del av den.

Arbetslivet ska bidra till hälsa och välbefinnande

Regeringens nya arbetsmiljöstrategi för 2026–2031 har fyra delmål: ett hållbart, hälsosamt, tryggt och innovativt arbetsliv. Jag fastnar särskilt för ett av dem:

Arbetslivet ska bidra till hälsa, utveckling och välbefinnande.

Strategin lyfter också behovet av att stärka arbetsgivarnas förebyggande arbete för både fysisk och psykisk hälsa.

Det är viktigt. En god arbetsmiljö handlar inte bara om att agera när människor redan mår dåligt. Vi behöver förebygga ohälsa men också arbeta med det som får människor att må bra, trivas och vilja gå till jobbet.

Arbetsgivaren har ansvar

Psykisk ohälsa kan ha många orsaker och allt som händer i en människas liv kan inte arbetsgivaren påverka men det är arbetspåverkande.

Arbetsmiljön kan arbetsgivaren däremot påverka och har ansvar för. Arbetsbelastning, otydliga roller, brist på återhämtning, konflikter och kränkande särbehandling är exempel på sådant som behöver fångas upp i arbetsmiljöarbetet.

Det går inte att kompensera en ohållbar arbetsmiljö med en fruktkorg, en gemensam fika eller en föreläsning om stress.

Men när grunden fungerar spelar också de små sakerna roll.

De små sakerna gör skillnad

Vi människor påverkar varandras arbetsdagar mer än vi kanske tänker på.

  • Att hälsa när vi kommer på morgonen.
  • Att fråga hur någon har det och lyssna på svaret.
  • Att bjuda med den som sitter ensam på lunchen.
  • Att säga tack.
  • Att ge beröm.
  • Att erbjuda hjälp när någon har mycket att göra.
  • Att våga fråga när en kollega inte verkar vara sig lik.

Men vi behöver också skapa arbetsplatser där människor vågar berätta hur de faktiskt mår. Där det går att säga att det är för mycket, att man inte mår bra eller att något i livet påverkar en.

För det räcker inte att vi vågar fråga. Den andra behöver också känna sig trygg nog att svara.

Vad kan ni göra på er arbetsplats?

Börja enkelt. Prata om vad som får människor att må bra hos er. Vad fungerar redan och vad behöver ni göra mer av?

Var också uppmärksamma på det som skaver. Hög arbetsbelastning, otydlighet, irritation eller samarbeten som inte fungerar blir sällan bättre av att vi väntar.

Och fundera på vad var och en kan bidra med. Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret, men vi påverkar alla varandras arbetsmiljö.

Psykisk hälsa skapas alla årets dagar

Världsdagen för psykisk hälsa är den 10 oktober.

Men psykisk hälsa på jobbet skapas alla årets dagar. I hur arbetet organiseras. I hur vi leder. I om vi tar tag i det som skaver. Och i alla de små möten som sker mellan människor varje dag. Underskatta inte pratet vid kaffemaskinen, där kan det bli magiskt bra.

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. Och vi kan alla bidra till att göra den lite bättre.

Vill ni arbeta mer förebyggande och främjande?

Jag hjälper arbetsgivare att arbeta förebyggande och främjande med arbetsmiljö och psykisk hälsa och utbildar chefer och medarbetare i psykisk livräddning.

Kontakta mig om ni vill prata om en föreläsning eller utbildning för er arbetsplats. Inte för att chefer och kollegor ska vara behandlare utan för att fler ska känna sig trygga i att se, fråga, lyssna och agera.

Våga fråga. Våga lyssna. Våga agera.

Källa: Regeringen: En god arbetsmiljö i ett föränderligt arbetsliv – regeringens arbetsmiljöstrategi för 2026–2031.

Marie Niljung föreläsare inom psykisk ohälsa och suicidprevention

Marie Niljung är föreläsare och utbildare med särskilt fokus på psykisk ohälsa, suicidprevention och svåra samtal. Hon arbetar med frågor som många tycker är svåra att närma sig - men som behöver tas på allvar.

Som föreläsare utgår Marie alltid från uppdragsgivarens behov, mål och verklighet. Hon anpassar innehåll och upplägg efter grupp, sammanhang och det som behöver landa hos deltagarna. När ämnet rör psykisk ohälsa, suicidprevention eller svåra samtal gör Marie det lättare att förstå, lyssna och våga agera. Det handlar inte bara om att beröra, utan om att ge deltagarna trygghet i hur de kan möta människor som mår dåligt – och bidra till ett öppnare klimat där fler vågar fråga och stanna kvar i samtalet.