Frågor och svar

Här hittar du frågor och svar inom psykisk hälsa, suicidprevention och bemötande.
Innehållet är kopplat till artiklar och bygger på vanliga frågeställningar för att ge tydliga svar, konkreta perspektiv och stöd i hur du kan förstå, agera och göra skillnad i olika situationer.

Hellre arg än död handlar om psykisk ohälsa, psykisk hälsa, suicid och hur vi som medmänniskor kan bli bättre på att se, förstå och stötta varandra.

Berättelsen utgår från Maries egna erfarenheter och finns både som föreställning och som bok. Genom en personlig berättelse får man en inblick i hur psykisk ohälsa kan ta sig uttryck – och vad som kan göra skillnad i mötet med någon som mår dåligt.

Marie Niljung arbetar som föreläsare och utbildare inom psykisk hälsa och suicidprevention, vilket också präglar innehållet i både boken och föreställningen.

En berättelse om psykisk ohälsa – på riktigt

Föreställningen visar hur det kan vara att leva nära psykisk ohälsa, suicid och utmaningar kopplade till psykisk hälsa. Den gör det tydligt att det inte alltid syns utåt, och att det ofta finns signaler som är lätta att missa om man inte vet vad man ska vara uppmärksam på.

Samtidigt handlar det om att våga prata om det som känns svårt – och att ställa frågor, även när det känns obekvämt.

Vad är skillnaden mellan boken och föreställningen?

Boken ger en fördjupad bild av Maries erfarenheter och perspektiv.

Föreställningen utgår från samma berättelse, men i ett sceniskt format där den får liv genom närvaro, tempo och direkt kontakt med publiken.

Boken och föreställningen kompletterar varandra: den ena ger fördjupning, den andra skapar en gemensam upplevelse.

Vad får man med sig?

Du får en ökad förståelse för psykisk ohälsa och hur psykisk ohälsa kan påverka både individen och omgivningen.

Den ger också perspektiv på bemötande:

  • vad som kan hjälpa
  • vad som riskerar att göra situationen svårare
  • hur man kan agera som kollega, chef eller medmänniska

Det handlar inte om att ha alla svar, utan om att våga finnas kvar och ta det som sägs på allvar.

För vem är det relevant?

Innehållet är relevant för arbetsplatser och organisationer som vill arbeta mer aktivt med frågor som rör psykisk hälsa och psykisk ohälsa.

Föreställningen fungerar som ett gemensamt avstamp för samtal, reflektion och fortsatt arbete.

Boken är också relevant för privatpersoner – både för den som själv kämpar, för den som känner igen sig i erfarenheterna och för den som vill förstå någon i sin närhet bättre. För många kan den också bidra till en känsla av att inte vara ensam.

Läs mer »

När någon säger att den inte vill leva längre är det lätt att bli rädd eller vilja säga något som snabbt ska få det att kännas bättre. Men vissa saker kan få motsatt effekt. Det kan göra att personen känner sig mer ensam eller missförstådd.

Du behöver inte säga det perfekta. Det viktigaste är att du lyssnar, tar det på allvar och visar att du stannar kvar. Samtidigt finns det formuleringar som är bra att undvika när någon mår väldigt dåligt eller har självmordstankar.

Undvik att förminska det som sägs

Det kan vara en impuls att lugna eller tona ned. Men om någon berättar att den vill dö behöver den bli tagen på allvar.

  • "Så farligt är det väl inte."
  • "Du menar nog inte så."
  • "Det går över."
  • "Du är bara trött."

Även om du vill hjälpa kan det landa som att det personen känner inte riktigt räknas.

Undvik att väcka skuld eller skam

Att prata om hur andra skulle påverkas kan ibland göra att personen känner sig ännu tyngre eller mer fel.

  • "Tänk på din familj."
  • "Så kan du inte säga."
  • "Det där är egoistiskt."
  • "Hur tror du att andra skulle må?"

Skam hjälper inte här. Det gör det ofta svårare att fortsätta prata.

Undvik att argumentera bort känslan

Det är lätt att vilja påminna om allt som är bra. Men i stunden brukar det inte hjälpa.

  • "Men du har ju så mycket att leva för."
  • "Du har jobb, vänner, familj..."
  • "Andra har det värre."

Det kan vara sant – men det förändrar inte hur det känns just nu.

Undvik snabba lösningar och pepp

Välmenande råd eller uppmaningar kan komma för tidigt.

  • "Tänk positivt."
  • "Det blir bättre."
  • "Ryck upp dig."

För den som mår väldigt dåligt kan det kännas långt bort eller tomt.

Undvik att flytta fokus till dig själv

Det är naturligt att bli rädd. Men försök att låta samtalet handla om personen som berättar.

  • "Nu vet jag inte vad jag ska göra."
  • "Du skrämmer mig när du säger så."
  • "Jag klarar inte av att höra det här."

Försök i stället att vara kvar och lyssna.

Vad kan du säga i stället?

Du behöver inte ha rätt ord. Det räcker långt att vara enkel och tydlig.

  • "Tack för att du berättar."
  • "Det låter väldigt tungt."
  • "Jag vill förstå hur du har det."
  • "Du behöver inte vara ensam i det här."
  • "Jag tar det du säger på allvar."

Om du vill läsa mer om hur du kan fråga rakt och tryggt kan du läsa Kan jag fråga rakt ut om självmordstankar?.

Stanna kvar och hjälp vidare

Försök att inte lämna personen ensam i det som pågår. Att bara finnas kvar och lyssna gör skillnad.

Om någon har självmordstankar eller mår väldigt dåligt kan det också vara viktigt att ta hjälp vidare. Att prata med någon och få stöd – både för personen och för dig som står bredvid – kan göra stor skillnad. I många fall är det ett viktigt första steg att söka professionell hjälp. Du kan hjälpa personen att söka professionell hjälp.

Det viktigaste är inte att säga allt rätt. Det viktiga är att du lyssnar, tar det på allvar och visar att du finns kvar.

Relaterade frågor:

Behöver du eller någon i din närhet stöd?

Om situationen känns akut eller om någon är i fara – ring 112.

Att prata med någon är ofta ett första steg.

Du kan också kontakta:

Självmordslinjen på telefon 90101 eller via chatt på mind.se.

Hjälplinjen på telefon 90390 eller skriv till de på hjalplinjen.se.

Läs mer »

Om någon säger att den vill dö är det viktigt att ta det på allvar. Du behöver inte ha alla svar – det viktigaste är att du lyssnar, stannar kvar och visar att du bryr dig.

Att höra någon uttrycka att den vill dö kan kännas skrämmande. Många blir osäkra på vad de ska göra, eller rädda för att säga fel. Men det viktigaste är inte att göra allt perfekt – utan att du faktiskt gör något.

Ta det på allvar

När någon säger att den vill dö är det ett tecken på att personen mår väldigt dåligt. Oavsett hur det sägs – rakt ut, skämtsamt eller mellan raderna – behöver det tas på allvar. Du behöver ställa följdfrågor.

För personer med självmordstankar kan det vara ett sätt att försöka nå fram. Att bli lyssnad på i det läget kan vara avgörande.

Stanna kvar och lyssna

Du behöver inte lösa situationen. Det viktigaste är att du är kvar i samtalet. Lyssna utan att avbryta, utan att försöka fixa allt direkt.

Ibland räcker det långt att säga:

”Jag är glad att du berättar det här för mig.”
”Du behöver inte vara ensam i det här.”

Att få prata med någon som stannar kvar kan minska känslan av ensamhet.

Våga fråga mer

Om någon säger att den vill dö är det okej att fråga vidare. Det gör inte situationen värre – tvärtom kan det göra det möjligt att förstå hur allvarligt läget är.

Du kan till exempel fråga:

”Har du tankar på att ta ditt liv?”
”Har du funderat på hur du skulle göra?”

För personer som har självmordstankar kan det vara en lättnad att någon vågar fråga rakt.

Om du känner dig osäker på hur du ska formulera dig kan du läsa mer i Kan jag fråga rakt ut om självmordstankar?.

Du behöver inte göra allt själv

Att hjälpa innebär inte att du ska bära hela ansvaret. Du kan vara ett viktigt stöd – men fler behöver ofta kopplas in.

Uppmuntra personen att prata med någon mer. Det kan vara en närstående, chef, HR, vårdkontakt eller annan professionell hjälp. Om situationen är akut ska du söka hjälp direkt genom att ringa 112.

I din närhet kan du göra skillnad

Många som lever med psykisk ohälsa bär på sina tankar länge utan att någon frågar. Därför kan det vara avgörande att någon i deras närhet reagerar.

Du behöver inte ha en perfekt plan. Att du lyssnar, stannar kvar och hjälper personen vidare räcker långt - det kan rädda liv.

Relaterade frågor:

Behöver du eller någon i din närhet stöd?

Om situationen känns akut eller om någon är i fara – ring 112.

Att prata med någon är ofta ett första steg.

Du kan också kontakta:

Självmordslinjen på telefon 90101 eller via chatt på mind.se.

Hjälplinjen på telefon 90390 eller skriv till de på hjalplinjen.se.

Läs mer »

Att fråga rakt ut om självmordstankar gör inte situationen värre. Tvärtom blir det ofta en lättnad när någon vågar fråga och stannar kvar i samtalet. Det är tystnaden som dödar.

Det här är en av de vanligaste frågorna jag får – och en av de viktigaste.  Det är även en av alla myterna - "Prata inte om självmord", "väck inte den björn som sover". Många jag möter är rädda för att fråga, eftersom de tänker att de kanske väcker något som inte fanns där innan. Men så fungerar det inte.

Du skapar inte tankar genom att fråga

Att fråga om självmordstankar gör inte att någon börjar tänka på det, eller får planer på att göra det. Däremot öppnar frågan upp för samtal om det som redan finns. För många som lever med självmordstankar blir det första gången någon faktiskt sätter ord på känslor som annars hålls dolda.

För personer som har självmordstankar är ensamhet vanligt. Frågan kan därför signalera något viktigt: du är inte ensam, jag ser dig, jag vågar stanna kvar. Du behöver inte ha lösningen på personens problem - du kommer långt med att BARA lyssna

Att våga fråga är viktigt

När någon mår väldigt dåligt handlar det ofta om psykisk ohälsa eller lidande som pågått en tid. Jag möter ofta personer som länge burit på svåra tankar utan att någon i deras närhet har frågat hur de egentligen mår.

Din fråga kan bli ett första steg. Inte för att du ska lösa allt, utan för att göra det möjligt för personen att prata med någon. Ibland är just det som saknas.

Hur kan man fråga?

Du behöver inte formulera dig perfekt. Det viktiga är att du är tydlig och rak. Du kan till exempel säga:

”Har du tankar på att inte vilja leva?”
”Har du tänkt på att ta ditt liv?”

Det kan kännas ovant att säga det rakt ut, men är ofta tydligare och tryggare än att prata runt. För den som har självmordstankar kan en sådan fråga innebära en lättnad.

Om svaret är ja

Försök att inte få panik. Lyssna, stanna kvar och visa att du tar personen på allvar. Du behöver inte ha alla svar. Det viktigaste är närvaro och att du lyssnar.

Att hjälpa handlar inte om att fixa allt, utan om att finnas kvar när någon har det svårt. Uppmuntra gärna personen att prata med någon mer, till exempel en vän, chef eller vårdkontakt. Leta efter livslusten.

Om svaret är nej

Då har du ändå gjort något viktigt. Du har visat att du bryr dig, att du vågar fråga och att du finns där. Det kan göra stor skillnad, även om personen inte är redo att berätta allt.

Att våga fråga gör skillnad. Utan frågan riskerar någon att bli kvar ensam i det svåra. I din närhet kan just du vara den som gör det möjligt att ta ett första steg.

Relaterade frågor:

Behöver du eller någon i din närhet stöd?

Om situationen känns akut eller om någon är i fara – ring 112.

Att prata med någon är ofta ett första steg.

Du kan också kontakta:

Självmordslinjen på telefon 90101 eller via chatt på mind.se.

Hjälplinjen på telefon 90390 eller skriv till de på hjalplinjen.se.

Läs mer »

Det är ofta svårare än man tror att se om någon mår dåligt. Här går jag igenom vanliga tecken – och vad du kan göra om du känner oro för någon.

Det är lätt att tänka att man borde märka om någon mår dåligt. Men så är det sällan. Många är väldigt bra på att dölja hur de egentligen mår – särskilt på jobbet eller i sammanhang där det förväntas att man ska fungera som vanligt.

Samtidigt finns det ofta signaler, men de är inte alltid så tydliga.

Vanliga tecken att vara uppmärksam på

Ofta handlar det inte om en enskild sak, utan om förändringar över tid.

  • någon som drar sig undan eller blir mindre social
  • förändrat beteende, som irritation eller nedstämdhet
  • minskad energi eller engagemang
  • svårare att koncentrera sig
  • ökad frånvaro eller sena ankomster
  • förändrade vanor kring sömn eller arbete

Inget av detta betyder automatiskt att någon mår dåligt, men det kan vara tecken på att något inte står rätt till.

Lita på din magkänsla

Många jag möter säger samma sak:

”Jag vill inte lägga mig i.”
”Tänk om jag har fel.”

Men det är ofta bättre att reagera en gång för mycket än en gång för lite. Om du känner oro finns det ofta en anledning.

Du behöver inte säga rätt saker

En vanlig missuppfattning är att man måste veta vad man ska säga. Det behöver du inte.

Det räcker långt med något enkelt, till exempel:

”Jag har tänkt på dig – hur har du det egentligen?”

Det viktiga är inte att säga det perfekt. Det viktiga är att du visar att du bryr dig.

Du behöver inte vara säker

Du behöver inte veta att någon mår dåligt för att fråga. Det räcker att du känner en oro.

Att fråga öppnar en möjlighet. Den andra personen kanske inte vill prata just då, men du har visat att du finns där.

Våga stanna kvar i det som är svårt

Ibland handlar det inte bara om stress eller en tuff period. Ibland handlar det om djupare psykisk ohälsa – eller tankar på att inte vilja leva.

Då är det viktigt att inte backa. Att fråga rakt ut ökar inte risken – det kan tvärtom vara första steget till att personen får hjälp. Att vara empatiskt påträngande, helt enkelt.

Du kan inte alltid veta säkert om någon mår dåligt. Men du kan:

  • vara uppmärksam på förändringar
  • lita på din magkänsla
  • våga fråga
  • visa att du bryr dig
  • vara empatiskt påträngande

Det behöver inte bli perfekt. Det viktiga är att du gör något.

Relaterade frågor:

Läs mer »